Vad krävs för E på nationella provet i matte åk 9?

Många elever i åk 9 undrar vad som krävs för att klara E – godkänt – på nationella provet i matematik. Här förklarar vi hur provet bedöms, vad E betyder enligt kursplanen, hur typiska E-uppgifter ser ut med lösningar och hur du lägger upp träningen om ditt mål är att säkra godkänt.

Kort svar: För provbetyget E krävs normalt att du når en viss lägsta totalpoäng. Gränsen bestäms för varje prov och står i bedömningsanvisningarna, så det finns ingen fast poänggräns som gäller alla år. I praktiken handlar det om att klara de grundläggande uppgifterna inom alla områden – tal, procent, algebra, geometri, statistik och sannolikhet – och att visa hur du tänker.

Varför är E i matte så viktigt i åk 9?

Godkänt betyg, alltså minst E, i matematik är ett av kraven för behörighet till gymnasiets nationella program. Nationella provet avgör inte ensamt ditt slutbetyg, men provresultatet ska särskilt beaktas när läraren sätter betyget. Ett godkänt provresultat är därför ett starkt stöd för ett godkänt slutbetyg.

Hur bedöms nationella provet i åk 9?

• Uppgifterna ger poäng på tre nivåer: E, C och A. I tidigare prov har det ofta stått vid varje uppgift hur många poäng av varje sort den kan ge, till exempel (2/1/0), vilket betyder två E-poäng, en C-poäng och inga A-poäng.
• Provbetyget bestäms av din totalpoäng och, för de högre betygen, av hur många poäng du har på C- och A-nivå.
• Gränserna för varje provbetyg bestäms för det aktuella provet.
• Provet består av flera delprov, vissa utan och vissa med miniräknare. Upplägget kan ändras mellan åren – kontrollera aktuell information hos Skolverket och läs mer om hur nationella prov bedöms och om nationella prov åk 9.

Vad betyder E enligt kursplanen?

Betygskriterierna i kursplanen för matematik (Lgr22) beskriver vad som krävs för E, C och A. Förenklat innebär E att du visar grundläggande kunskaper. Du ska bland annat kunna:

• använda matematiska begrepp i sammanhang du känner igen
• välja och använda metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter
• lösa enkla problem och avgöra om ett svar är rimligt
• föra enkla resonemang och redovisa lösningar så att någon annan kan följa dem

Skillnaden mellan E, C och A ligger i kvaliteten: hur säkert du använder begrepp och metoder, hur komplexa problem du klarar och hur väl underbyggda dina resonemang är. Den exakta lydelsen finns i kursplanen på Skolverkets webbplats.

Typiska E-uppgifter – med lösningar

Exemplen nedan visar vilken typ av uppgifter som brukar ge E-poäng. Kan du lösa dem säkert har du en bra grund.

Tal och räkning

• 3,6 · 100 = 360 (flytta decimaltecknet två steg åt höger)
• 2/5 som decimaltal: 2 / 5 = 0,4
• −4 + 9 = 5
• 12 + 3 · 4 = 12 + 12 = 24 (multiplikation före addition – se prioriteringsregler)

Procent

Hur mycket är 20 % av 350 kr?

• 10 % av 350 är 35
• 20 % är dubbelt så mycket: 70
• Svar: 70 kr

Fler exempel finns i Hur räknar man procent? och på procent åk 9.

Algebra

Lös ekvationen 3x + 4 = 19.

• Subtrahera 4: 3x = 15
• Dividera med 3: x = 5
• Kontroll: 3 · 5 + 4 = 19. Stämmer.

Beräkna värdet av 2a + 3 när a = 4: 2 · 4 + 3 = 11. Mer träning finns på ekvationer åk 9 och i Hur löser man ekvationer?

Geometri

• En rektangel är 8 cm lång och 5 cm bred. Area: 8 · 5 = 40 cm². Omkrets: 8 + 5 + 8 + 5 = 26 cm.
• En triangel har basen 6 cm och höjden 4 cm. Area: 6 · 4 / 2 = 12 cm².

Statistik och sannolikhet

• Talen 4, 7, 7 och 10: medelvärdet är 28 / 4 = 7, medianen är 7 (medelvärdet av de två mittersta talen 7 och 7) och typvärdet är 7.
• Sannolikheten att slå en sexa med en vanlig tärning är 1/6.

Samband och förändring

En taxiresa kostar 50 kr i startavgift och 15 kr per kilometer. Vad kostar en resa på 8 km?

• 15 · 8 = 120 kr för sträckan
• 50 + 120 = 170
• Svar: 170 kr

Strategi om ditt mål är E

• Säkra grunderna i alla områden. E-poäng finns i hela provet, inte bara i början.
• Lämna aldrig en uppgift tom. Många uppgifter kan ge poäng på flera nivåer, och en påbörjad lösning kan ge E-poäng även om du inte kommer hela vägen.
• Visa uträkningen – också på enkla uppgifter.
• Träna delprovet utan miniräknare: multiplikationstabellen, bråk, decimaltal och prioriteringsregler.
• Känn till formelbladet, så att du vet var formlerna för area och volym finns.
• Gör en rimlighetskontroll efter varje uppgift.

Fyraveckorsplan för att säkra E

Träna 20–30 minuter de flesta dagar. Gamla prov hittar du via gamla nationella prov. En längre studieplan finns i Så pluggar du inför nationella provet i matte, och de vanligaste fällorna i Vanliga misstag på nationella provet i matte.

Be om hjälp i tid

Om du har många luckor: prata med din lärare så tidigt som möjligt. Fråga konkret vilka områden du behöver träna på för att nå E. Många skolor har studiestöd eller läxhjälp. Vill du ha extra uppgifter på E-nivå med facit kan du skapa egna övningsprov i MathQuizily.

Vanliga frågor

Hur många poäng krävs för E på nationella provet i matte åk 9? Det varierar mellan proven. Gränserna bestäms för varje prov och finns i bedömningsanvisningarna. Fråga din lärare eller se Skolverkets information för det aktuella provet.

Kan man få E i slutbetyg trots F på nationella provet? Ja, det är möjligt. Läraren gör en samlad bedömning av allt du visat, men provresultatet ska särskilt beaktas.

Räcker det att kunna E-uppgifterna? För provbetyget E handlar det främst om att samla tillräckligt många poäng. Försök ändå på C-uppgifterna – en påbörjad lösning kan ge poäng.

Vilka områden ska jag prioritera? Alla områden kan ge E-poäng. Procent, ekvationer, geometri och statistik är bra att prioritera, men börja med det där du själv tappar mest poäng.

Läs mer om hela kursen på matematik åk 9 och om proven på nationella prov i matematik.