Alla nivåerÅk 7–9, Gymnasiet

Sannolikhet

Sannolikhet mäter hur troligt det är att något händer. Den anges som ett tal mellan 0 (omöjligt) och 1 (säkert), eller i procent 0%–100%. Om du singlar en slant är sannolikheten för krona 12=0,5=50%\frac{1}{2} = 0{,}5 = 50\%. Sannolikhet används inom spel, försäkringar, väder och mycket mer.

💡 Viktiga punkter

  • P=gynnsamma utfallmo¨jliga utfallP = \frac{\text{gynnsamma utfall}}{\text{möjliga utfall}} (0P10 \leq P \leq 1)
  • P=0P = 0: omöjligt | P=1P = 1: säkert
  • Komplement: P(inte A)=1P(A)P(\text{inte } A) = 1 - P(A)
  • Oberoende händelser: P(A och B)=P(A)×P(B)P(A \text{ och } B) = P(A) \times P(B)
  • Multiplikation vid 'och', addition vid 'eller'

Grundläggande begrepp

Utfallsrum: mängden av alla möjliga utfall. Händelse: ett eller flera utfall vi är intresserade av. Gynnsamma utfall: de utfall som ger den händelse vi söker. Sannolikheten beräknas som antalet gynnsamma utfall delat med totala antalet möjliga utfall.

📝 Exempel:

  • 1Tärning: utfallsrum ={1,2,3,4,5,6}= \{1, 2, 3, 4, 5, 6\}
  • 2Händelse 'jämnt tal': gynnsamma ={2,4,6}= \{2, 4, 6\}
  • 3P(ja¨mnt)=36=12=50%P(\text{jämnt}) = \frac{3}{6} = \frac{1}{2} = 50\%
  • 4P=gynnsamma utfallmo¨jliga utfallP = \frac{\text{gynnsamma utfall}}{\text{möjliga utfall}}

Klassisk sannolikhet

Formeln P(A)=n(A)n(S)P(A) = \frac{n(A)}{n(S)} används när alla utfall är lika sannolika. n(A)n(A) är antalet gynnsamma utfall för händelse AA. n(S)n(S) är totala antalet utfall i utfallsrummet. Sannolikheten är alltid mellan 0 och 1.

📝 Exempel:

  • 1P(A)=antal gynnsammatotalt antalP(A) = \frac{\text{antal gynnsamma}}{\text{totalt antal}}
  • 2Kortlek (52 kort): P(hja¨rter)=1352=14P(\text{hjärter}) = \frac{13}{52} = \frac{1}{4}
  • 3Tärning: P(sexa)=1616,7%P(\text{sexa}) = \frac{1}{6} \approx 16{,}7\%
  • 4Mynt: P(krona)=12=50%P(\text{krona}) = \frac{1}{2} = 50\%

Komplementhändelse

Komplementet till en händelse AA är 'inte A' och skrivs Aˉ\bar{A} eller AA'. Summan av en händelses sannolikhet och dess komplement är alltid 1: P(A)+P(Aˉ)=1P(A) + P(\bar{A}) = 1. Detta ger P(Aˉ)=1P(A)P(\bar{A}) = 1 - P(A), vilket ofta förenklar beräkningar.

📝 Exempel:

  • 1P(inte A)=1P(A)P(\text{inte } A) = 1 - P(A)
  • 2P(inte sexa)=116=56P(\text{inte sexa}) = 1 - \frac{1}{6} = \frac{5}{6}
  • 3P(minst en krona vid 2 kast)=1P(ingen krona)P(\text{minst en krona vid 2 kast}) = 1 - P(\text{ingen krona})
  • 4P(ingen krona)=12×12=14P(\text{ingen krona}) = \frac{1}{2} \times \frac{1}{2} = \frac{1}{4}, så P(minst en)=34P(\text{minst en}) = \frac{3}{4}

Oberoende händelser

Två händelser är oberoende om resultatet av den ena inte påverkar den andra. För oberoende händelser multipliceras sannolikheterna: P(A och B)=P(A)×P(B)P(A \text{ och } B) = P(A) \times P(B). Exempel: kasta tärning två gånger – första kastet påverkar inte andra.

📝 Exempel:

  • 1P(A och B)=P(A)×P(B)P(A \text{ och } B) = P(A) \times P(B) om oberoende
  • 2Två sexor: P=16×16=136P = \frac{1}{6} \times \frac{1}{6} = \frac{1}{36}
  • 3Tre kronor i rad: P=12×12×12=18P = \frac{1}{2} \times \frac{1}{2} \times \frac{1}{2} = \frac{1}{8}
  • 4OBS: Att dra kort UTAN återläggning är INTE oberoende!

Träna på sannolikhet

Generera obegränsade matteövningar på sannolikhet med automatisk PDF-export och facit. Anpassat efter Lgr22!

Relaterade ämnen